Historia
Västertorp var från början ett arrendetorp under Västberga gård. År 1782 nämns Västertorp för första gången. Den norra delen av dagens Västertorp ingick senare i Hägerstens gårds ägor och den södra delen var Västbergas mark. År 1917 bestod torpet Västertorp av ett boningshus med två lador. De var placerade i nutid mellan Västertorpsvägen och Bjällervägen. På gården fanns även ett litet torp som man kallade för ”Lugnet”. K.A. Landholm var den siste arrendehavaren. Han drev ett litet jordbruk med några höns, två arbetshästar och 8–9 kor. År 1937 köptes området av Stockholms stad och samtidigt flyttade Landholm från sitt ställe.
På 1940-talet revs allt och en ny bebyggelse genomfördes på platsen. Hägerstens gårds mark utnyttjades av ägare Olsson och Rosenlund. På 1940-talet revs både torpet och gården i samband med ny bebyggelse. Den södra delen köptes upp 1937 av Stockholms stad från Västberga gård.
Det blev många skisser och utredningar innan stadsplanen gick i lås. De första genomfördes 1944 av arkitekten Ture Bergentz. Hans idéer formades av trädgårdsstadens ideal. På den tiden var det omodernt. Den nutid gällande stadsplanen formulerades av stadsplanedirektören Sven Markelius som vann laga kraft i februari 1947. I den planen finns ett trevåningshus, ett stort antal punkthus samt några kedjehus. Enligt Markelius målande generalplan liknar Västertorp den ideala stadsdelen. Det vill säga framtida Stockholm. Stadsdelen bildades 1 februari 1948 genom utbrytning från Hägersten, Mälarhöjden och Västberga.
I Västertorps centrum byggde man det 11 våningar höga centrumhuset, sjuksköterskebostäder och ålderdomshem i slutet på 1950-talet efter ritningar av arkitekt Nils Sterner. Arkitekter som ritade Västertorps bebyggelse märks Ernst Grönwall, Curt Strehlenert, Georg Varhelyi och arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren. Punkthusen utformades som stjärnhus med fasader i rött murtegel eller puts och ritades av Ancker-Gate-Lindegren.
Västertorp byggdes mellan åren 1949 och 1954 och gav till en början bostäder åt drygt 11 000 personer. Västertorps centrum med Västertorpsplan utformades som det sista av Stockholms förortscentra efter traditionellt mönster som innebar att butiker samt olika serviceinrättningar anordnades på båda sidor av en huvudgata, i detta fall längs med Störtloppsvägen. På Störtloppsvägen 12 inrättades även en förortsbiograf med namnet ”Västan”. Den invigdes 3 maj 1954 (nerlagd 1971). Den skapades av idéer kring grannskapsenhet och folkhemsarkitektur.
I kvarteret Vasaloppet byggdes tio bostadslängor, en fritidsgård och en panncentral med Ernst Grönwall och Georg Varhelyi som arkitekter. I områdets sydöstra del vid Bandyvägen intill Södertäljevägen, infördes en grupp om drygt femtio kedjehus, ritade 1950 av arkitekten Jarl Bjurström. Västertorp var den första stadsdelen i Stockholms stad som fick trafikseparering mellan gångvägar och gator. Flera av gatorna fick namn som sammanbinder vintersporter.
Strax söder om Västertorps centrum ligger Västertorpsskolan. Skolan ritades 1949 av arkitekten Stig Åkermark och invigdes 1951. I norra Västertorp vid Hägerstensåsens tunnelbanestations södra entré låg Västertorps gymnasium. Skolan ritades av arkitekt Curt Laudon. År 1966–1967 tillkom även Västertorps- sim och idrottshall och var ritad av samma arkitekt.
Före detta gymnasiet övertogs på 1980-talet av Stockholms socialförvaltnings arkiv med socialregistret (1988–1996) därefter tillkom Stadsdelskontoret för Hägerstens stadsdelsnämnd. Sedan 2007 är skolans lokaler ombyggda till lägenheter.
Västertorps byggnader formas över lag från tidigt 1950-tal. Idag är stora delar av Västertorps bebyggande gul- respektive grönmärkt av Stockholms stadsmuseum, där grönmärkning betyder att fastigheterna har en bebyggelse som är särskilt värdefull från miljömässig, kulturhistorisk historisk, eller konstnärlig synpunkt.
Klicka gärna på det blåa fälten i texten om du vill veta mer...
Källor: Wikipedia och https://www.wikiwand.com/sv/V%C3%A4stertorp
Författare: Carina Kyrk